Home » Artiklar » Ahl-albayt (fvmd) » Imam Sadiq (fvmh), grundaren av den första skolan inom islamiska vetenskaper i världen

Imam Sadiq (fvmh), grundaren av den första skolan inom islamiska vetenskaper i världen

Imam Jafar Sadiq (fvmh) föddes den 17:e Rabi' al-Awwal år 83 e.h. (4:e januari år 702 e. Kr.) och lämnade världen den 26:e Shawwal år 148 e.h. (1:a februari år 765 e. Kr.).
Han begravdes sedan i begravningsplatsen Baqi' i Medina, i dagens Saudiarabien, bredvid sin far Imam Baqir, farfar Imam Sadjad och gammelgammelfarbror Imam Hassan (fvmd).
Då importerad kunskap från icke-islamiska länder översattes för fullt på Imam Sadiqs (fvmh) tid och att många muslimer sökte sig till kunskap och speciellt fokuserade på att översatta böcker inom icke-teologiska kunskaper, såsom filosofi, medicin, humanistiska vetenskaper och kosmologi som för det mesta hade en teoretisk syn – och inte en experimentell eller analytisk syn – och för det mesta vilade på grunder som saknade bevis, skapades studiesamlingar och intellektuella debatter i de flesta muslimska städer, speciellt i Medina, Mecka, Kufa, Basrah, osv.

Under en sådan period fann Imam Sadiq (fvmh) ett tillfälle att tända kunskapsrörelsens och den islamiska kulturens fackla med sin enorma kunskap i de olika vetenskapliga inriktningarna som han fått från Koranens djup och Profetens och de tidigare felfrias kunskap.
Imamens frivilliga och påtvingade resor till Irak och städerna Hayrah, Hashimiyyah, Kufa och Mecka och möte med andra ledare för skolor inom rättsvetenskap, teologi och filosofi och i synnerhet hans diskussioner med ledare för materialistiska skolor såsom Ibn Abi al-'Awja, Ibn Muqaffa', Abd al-Malik Basri, Abd al-Malik Waysani hade en stor och betydande roll gällande introducerandet och spridningen av koraniska vetenskaper i samhället. I alla dessa städer kunde olika forskare med lättnad och utan några speciella villkor, vilket var en del av Ahl al-Bayts (fvmd) moraliska metoder, komma och delta i hans lektioner som hölls för att tala om olika vetenskaper.
De lärde sig från honom, som var förnuft och kunskap förkroppsligad, och gav upphov till värdefulla vetenskapliga böcker och skrifter, vilka blev grunden för dessa vetenskapers spridning i öst och i väst.


Detta är en verklighet som historiker från öst och väst erkänner, vare sig de nämner Hans Excellens namn eller inte. Exempel på detta är fransmannen Gustave Le Bon, libanesen Jirji Zaydan i de tre volymerna ”Shamsol-Islam” (Islams sol), och boken “The Great Muslim Scientist and Philosopher – Imam Ja'far Ibn Muhammad As-Sadiq (a.s.)”, som sammanställts av centret för islamiska studier i Strasbourg, Frankrike.
Imamens möte med olika vetenskapsmän där han bevisade sin intellektuella överlägsenhet i varenda inriktning m.h.a. bevis och argument gjorde att tonen från hans berömdhet i kunskap, insikt, nobless, temperament gentemot studenter, uthållighet i att förmedla kunskap och svara på tvivelaktigheter inom alla områden, speciellt efter överföringen av grekisk, iransk och indisk filosofi och importerade ideologier i många asiatiska och afrikanska områden, ekade överallt.

Genom att bemöta intellektuella och vilseledda tankar och stå ansikte mot ansikte med lärda inom olika vetenskaper, föra intellektuella och ljuva diskussioner och debatter som krävde Imamens ork och tålamod bevisades islams överlägsenhet inom det shiamuslimska ramverket över alla andra skolor.

Imamens fria intellektuella debatter och diskussioner med experter inom olika vetenskaper såsom läkare, jurister, teologer, kosmologer, sufister som följde indiska, iranska och iskandariska skolor och speciellt värdefulla rättsvetenskapliga, exegetiska och teologiska diskussioner med personer som fostrats i umayyadiska och abbasidiska skolor, har registrerats i viktiga shiitiska och sunnitiska källor.

Ensam omvandlade Imamen staden till ett universitet där han förmedlade olika vetenskaper till kunskapsintresserade antingen direkt eller indirekt, och gentemot de umayyadiska och abbasidiska skolorna jobbade han med att förmedla den sanna islam, alltså uppenbarelsens, profetskapets och det gudomliga ledarskapets islam. Med en outtröttlig strävan tillskansade han sig islams konfiskerade juveler ifrån interna fiender och importerade skolor.
Av denna anledning vände sig studenter och kunskapsälskare till Medina från olika håll och närliggande platser och varenda en studerade enligt deras egna önskade vetenskapliga inriktningar på hans lektioner och fick nytta av hans kunskap. De flesta experter anser att antalet studenter i hans seminarier var upp till 4000 stycken. Studenterna på hans universitet nådde expertis inom inriktningarna medicin, kemi, kosmologi, teologi, rättsvetenskap, humanistiska vetenskaper, naturvetenskap, biologi, metodik m. fl. En del av dem var experter inom flera inriktningar och var och en av dem formade ett studiecentrum och skola i Medina och andra städer med Hans Excellens uppmuntran för att utöka folkets kunskap.
Några av Hans Excellens framstående elever är Jabir ibn Hayyan Tartusi, som skrivit fler än 200 böcker, Hisham ibn Hakam, som skrivit 31 böcker, Muhammed ibn Muslim, Aban ibn Taghlab, Hisham ibn Salim, Zurarah ibn A'yan, Hamran ibn A'yan, Mu'min al-Taq och Mufazzal ibn Umar från Kufa som återberättat den enastående traditionen om argumenterande monoteism.
Hans studenter begränsas inte till shiamuslimer, snarare studerade även icke shiamuslimer i hans skola utan några som helst villkor. Bland dem kan personer nämnas såsom Malik ibn Anas och Abu Hanifa (vilka är ledarna för Maliki- och Hanafi-skolorna) och Sufyan Thawri, Sufyan ibn 'Uyaynah, Ibn Jurayh och Ibn Qasim.

Innan islam, det arabiska samhället var ett samhälle som saknade nödvändig kultur och civilisation. Intellektuell och kunskapsmässig fattigdom och det arabiska samhällets misär av utvecklad civilisation är en fråga som österländska och västerländska forskare erkänner utöver Koranen och Imam Alis (fvmh) uttalanden om det. Arabernas förhållanden förändrades drastiskt efter att de accepterat islam.
Will Durant i The Story of Civilization i volym 4, och andra forskare har skrivit förträffliga rapporter om manifestationer av islamisk kultur och civilisation fr.o.m. islams begynnelse till 700-talet e.h (1400-talet e. Kr.).

Muslimer skapade skolor och bibliotek i de flesta utrymmena i moskéer och de lärde sig olika vetenskaper på dessa ställen. Det är rapporterad att vissa forskare hade ofantligt stora personliga bibliotek som inte ens 400 kameler klarade av att bära. Bagdads och Neyshaburs bibliotek hade var och en ca. en miljon böcker och Maragheh-biblioteket som var under Khawajah Nasirs uppsikt hade ca 400 000 vetenskapliga böcker efter mongolernas förödande attacker. Detta var en tid då hela Europa låg i mörker och vilseledelse och var ignorant gällande kultur och civilisation.
Med Renässansens ankomst och korståg kunde européer transportera muslimska böcker inom olika ämnen och som saknade korrupta handlingar och vars grund härstammade från islamiska vetenskaper till Europa och skapa grunden för den västerländska civilisationen.

mam Jafar Sadiq (fvmh) föddes den 17:e Rabi' al-Awwal år 83 e.h. (4:e januari år 702 e. Kr.) och lämnade världen den 26:e Shawwal år 148 e.h. (1:a februari år 765 e. Kr.). Han begravdes sedan i begravningsplatsen Baqi' i Medina, i dagens Saudiarabien, bredvid sin far Imam Baqir, farfar Imam Sadjad och gammelgammelfarbror Imam Hassan (fvmd). Då importerad kunskap från icke-islamiska länder översattes för fullt på Imam Sadiqs (fvmh) tid och att många muslimer sökte sig till kunskap och speciellt fokuserade på att översatta böcker inom icke-teologiska kunskaper, såsom filosofi, medicin, humanistiska vetenskaper och kosmologi som för det mesta…

Review Overview

User Rating: Be the first one !

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte att publiceras. behövliga fält är markerade Required fields are marked *

*

x

Check Also

Mästarinnan Fatima Masuma (fvmh) – en kvinna som Gud älskar

Mästarinnan Fatima (fvmh) ligger begravd i den heliga staden Qum i Iran. Hennes bortgång inträffade ...