“Djävulen hotar er med fattigdom och uppmanar er att begå skamlösa handlingar, men Gud lovar er Sin förlåtelse och Sin nåd. Gud når överallt och Han vet allt.” (2:268, Koranens budskap)
Kapitlet Baqara (nummer två) uppenbarades i Medina. I Tafsir Nemouneh står det att koranversen innan handlade om välgörenhet, och att enligt denna vers är Satans viskningar ett av hindren för välgörenhet, och att han lovar fattigdom när man ska ge i välgörenhet. Utåt sett minskar ens egendomar vid välgörenhet, men i själva verket ökar ens egendomar, både andligt sett och materiellt sett. Versens sista mening visar på att Gud håller Sitt löfte. Därmed bör man lita på Gud och inte på Satan.
I Tafsir Nour står det att vårt behov för Guds förlåtelse på domedagen är betydligt större än denna världs morgondag. Man kanske inte ens har möjlighet att använda ens pengar i framtiden, men ens välgörenhet finns absolut kvar på domedagen. Versen visar på människans fria vilja. Det finns en koppling mellan fattigdom och skamlösa handlingar. Vissa synder är på grund av rädsla för fattigdom.
Review Overview
