Ur Rosengården av poeten Saadi 3

Kapitel 6, Inskränkthet och ålderdom   –    7:e berättelsen:

En rik girigbuk hade en son som var sjuk och hans vänner föreslog att han borde antingen låta Koranen bli uppläst från början till slut, eller ge en offergåva, så att den höge Guden måhända återställer sonens hälsa. Efter en stunds övervägande sade han: ”Det är bättre att läsa Koranen, eftersom den är till hands och hjordarna är långt borta”.
En from man som hörde detta, sade:

”Han föredrog att läsa Koranen eftersom orden är på spetsen av hans tunga
och pengarna är inuti hans hjärta. Ack, om utförandet av religiösa ceremonier
skulle åtföljs av allmosor, skulle de förbli som åsnan i träsket.
Men om de bara behöver det första kapitlet i Koranen, läser de upp den hundra gånger”.

Poeten Sheikh Muslih al-Din Saadi föddes troligen omkring år 1213 i Shiraz, södra Iran. Han skrev en rad verk på både vers och prosa som hör till de mest lästa och beundrade i Orienten. Bland prosaverken märks den konstfulla anekdotsamlingen Golestan och den didaktiska masnavin Bustan samt en omfångsrik Divan, där alla hans verk är samlade. Saadi skrev boken Golestan (Rosengården) 1257. Boken översattes till svenska av Lilian Ebadi Lindqvist och publicerades av Iransara kulturcenter år 2003.  

Review Overview

User Rating: 4.68 ( 2 votes)
Exit mobile version