Månadens hadith 32 – September 2019
Ur Imam Husseins (frid vare med honom) testamente:
”I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges Namn. Detta är det som Hussein, son till Ali ibn Abi Talib, testamenterade till sin broder Muhammed, känd som Ibn Hanafiyyah: …
Jag gick helt visst inte ut [för att göra revolt] för att släcka mina begär och inte heller p.g.a. arrogans, egoism och trots, korruption och förstörelse eller förtryck, terror och tyranni! Jag gick helt visst endast ut [för att göra revolt] för att tillrättavisa min farfar Muhammeds (Gvhf) nation. Jag vill beordra till gott och förbjuda det onda och handla i enlighet med min farfars och min fars, Ali ibn Abi Talib (fvmh), traditioner och tillvägagångssätt…”
Gud är sannerligen mer värd för den som accepterar mig, genom att acceptera sanningen. Jag visar tålamod gentemot den som avvisar mig i detta tills Gud rättvist dömer mellan mig och folket. Han är den Bäste Domaren.”