Home » Budskapet 3 » Intervju – Mosa Sayed
FOTO: AKIL ZAHIRI

Intervju – Mosa Sayed

Arvsrätt enligt shiaislam är namn på boken som iUstus förlag publicerade i slutet av 2016. Författaren till boken är Mosa Sayed, lektor och forskare vid Uppsala universitet. Mosa Sayed har skrivit flera artiklar om shiaislam och shiamuslimer i Sverige. I detta nummer av Budskapet valde vi att intervjua Mosa Sayed om hans senaste bok.

 

Fråga: Kan du berätta om din nya bok ”Arvsrätt enligt shiaislam”?

Min nya bok tar utgångspunkt i den shiamuslimska rättstraditionen och jämför arvsrätten mellan islams två största inriktningar sunni och shia. Boken behandlar ingående den shiamuslimska arvsordningen. Genomgående ger jag exempel från den iranska arvsordningen som vilar på tolvimamshiitiska rättstraditionen och på så sätt utgör ett gott exempel på arvsrätten inom den största shiamuslimska inriktningen. Det sunnimuslimska arvssystemet behandlar jag enbart översiktligt eftersom jag skrivit om detta i andra sammanhang. Det här är första gången som arvsrätt enligt shiaislam behandlas på ett skandinaviskt språk. Men även på andra västerländska språk är arbeten som rör arv enligt shiaislam begränsade. Boken fyller därför en kunskapslucka och tillgodoser ett behov av kunskap i frågor som är ytterst viktiga för att förstå centrala aspekter av vad det innebär att vara shia, skillnaden mellan shia och sunni och även den mångfald som finns inom islam. Boken behandlar, utöver arvsrätt, även viktiga historiska händelser, uppkomsten av den islamiska rättstraditionen och rättsskolorna samt den relation som alltid funnits mellan den shia- och sunnimuslimska juristkåren.

 

Fråga: Varför tänkte du skriva om detta ämne?

Jag valde att skriva om detta ämne av flera skäl. Arvsrätt är, för det första, ett viktigt rättsområde för att förstå ett rättssystem, inte minst synen på familjen, vilka personkretsar och släktskapsförhållanden som ett system premierar genom det arv som de tillåts ta. Arvsrätt innebär ju att rättsordningen betraktar vissa släktingar som mer rättmätiga till den avlidens kvarlåtenskap, medan andra anses som mindre rättmätiga. De stora skillnader som finns mellan de sunni- och shiamuslimska rättssystemen finns, för det andra, på det arvsrättsliga området. Det tyckte jag var mycket intressant, inte minst av den anledningen att både sunni och shia utgår från samma regler i koranen, som för övrigt är mycket detaljerade och specifika (och därför kan förmodas ge mindre utrymme för tolkning). Det som lockade mitt intresse var varför och hur man kunde göra så olika tolkningar på relativt klara verser i koranen. Den mångfald som finns på arvsrättens område inom islam ger också nyans åt de föreställningar som ibland framförs om islamisk lag (sharia) som något enhetligt, oföränderligt och likadan överallt i den muslimska världen. En annan aspekt som lyfts av jämförelsen av shia och sunni arvsordningarna är, för det tredje, frågan om reform och anpassning av arvsordningarna till rådande samhällsförhållanden. De islamiska samhällena har förändrats väldigt fort under det senaste århundrandet. Det har lett till diskussioner av reform av arvsrätten. Här kan sunni och shia låna av varandras lösningar för att komma fram till lämpliga resultat. Kanske gäller detta mer inom det sunnimuslimska systemet, eftersom sunniarvsrätten prioriterar en vidare krets av släktingar som arvingar, närmast det som kallas för klan, och detta passar dåligt med hur sunnimuslimska familjer organiserar sina liv idag (kärnfamiljen bestående av föräldrar och barn blir allt viktigare). Det fjärde och avslutande skälet till att skriva en bok om det shiamuslimska arvssystemet, eller islamisk arvsrätt i stort, motiveras av det allt större intresset för dessa frågor bland svenska myndigheter och domstolar. Enligt den svenska lagen kan en person som är medborgare i ett annat land välja att det landets arvslag ska användas vid hans eller hennes död. En person som är medborgare i Iran, Irak eller Libanon kan med andra ord välja att arvet efter honom eller henne ska delas enligt iransk, irakisk eller libanesisk lag som alla bygger på shiamuslimsk rätt. Även i andra sammanhang när den döde inte var medborgare i ett annat land kan han eller hon genom ett svenskt testamente se till att arvet delas enligt shiamuslimska principer. På grund av att det lever många muslimer i Sverige uppstår därför ett kunskapsbehov hos myndigheter och domstolar om vad islam, shia, sunni och sharia innebär.

 

Fråga:  Boken heter Arvsrätt enligt shiaislam. Finns det nån skillnad mellan shia och sunnimuslimers syn på arvsrätt?

När det kommer till juridik i allmänhet utanför arvsrätten finns inte så stora skillnader mellan sunni och shia. De skillnader som finns är ofta små och kan röra frågor som tillfälliga äktenskap som tillåts inom tolvimamshia men som inte är accepterat inom sunniislam. Men skillnader av detta slag är, utifrån de islamiska rättsvetenskapliga principerna, sådant som är accepterat inom ramen för juristernas fria tolkningsrätt (Ijtihad). När det kommer till arvsrätt är dock skillnaderna mellan sunni och shia väldigt stora. Det är större likheter mellan svensk arvsrätt och shiamuslimsk arvsrätt än det är mellan shia- och sunnimuslimska arvssystem. Den största skillnaden är att den sunnimuslimska arvsordningen följer ett vidare familjebegrepp, närmast det som kallas för stam eller klan, och inom sunni prioriterar man också agnatiskt släktskap (personer besläktade med arvlåtaren genom manliga led). Inom sunniislam är det i praktiken bara arvlåtarens släktingar genom manliga led som tillåts ärva (från detta görs ett undantag och det är arvlåtarens halvsyskon genom modern som ibland tillåts ärva tillsammans med agnater på grund av att de fått en uttrycklig arvsrätt i koranen). Inom shiaislam gör man däremot inte skillnad mellan agnater och kognater (som är släkt med arvlåtaren genom en kvinna). Det sammanhänger naturligtvis med grundläggande shiamuslimsk teologi och religionsuppfattning. Det var just dessa frågor, det vill säga prioritering av släktskapsband och vilka släktningar som har bättre rätt efter profeten Muhammed, som gjorde shia till shia. Alla imamer inom den tolvimamshiitiska inriktningen är samtidigt agnatiska och kognatiska släktningar till profeten. Om man följde den sunnimuslimska utgångspunkten skulle de med hänvisning till deras kognat släktskapsförhållande (de var ättlingar till profeten genom Fatima) inte medges arv efter profeten. Detta var oacceptabelt för shia. En ytterligare förklaringsfaktor bakom uppkomsten av olika arvssystem inom shia och sunni sammanhänger med det faktum att shia till en början var mycket revolutionära, också vid tolkningen av koranen. Enligt den shiamuslimska utgångspunkten kom koranen för att helt förändra det förislamiska samhället och upphäva det arvssystem som fanns i Arabien innan islam. Koranen presenterade enligt detta synsätt ett helt nytt arvssystem som var skilt från den förislamiska arvsordningen. I det sunnimuslimska systemet gör man inte samma tolkningar. Där håller man fast vid de gamla, förislamiska traditionerna. Bara när koranen föreskriver annat frångår man det som gällde i Arabien innan islam.

 

Fråga: Vad hittar du för likheter när det gäller arvsrätt, mellan shiaislam och svensk lag?

Shiaarvsrätten uppvisar många likheter med det svenska arvssystemet. Båda systemen bygger på en indelning av släktingarna i tre arvsklasser. Båda systemen prioriterar arvlåtarens närmaste släkt, som i praktiken blir arvlåtarens barn eller deras barn. Likheterna mellan shia och svensk arvsrätt är större än likheterna mellan shia och sunniarvsrätt.

 

Fråga: Vilka rättsliga konflikter kan förekomma om en svensk shiamuslim vill följa sin tro när det gäller att ärva t.ex. sina avlidna föräldrar? Alltså eventuella konflikter mellan svensk lag och shiaislamisk lag.

En svensk shiamuslim har stora möjligheter att fullt ut följa det shiamuslimska arvssystemet genom att i testamente som uppfyller kraven i svensk lag föreskriva att hans eller hennes arv ska delas på det viset. Är han eller hon medborgare i ett land som följer den shiamuslimska arvsordningen i sin lagstiftning, såsom Iran, Iran eller Libanon, kan han eller hon som tidigare berörts i ett testamente föreskriva att svenska myndigheter ska dela arvet enligt reglerna i det landet.

Tillämpningen av den shiamuslimska arvsordningen kan emellertid medföra några principiella problem. Exempelvis har män och kvinnor i vissa fall olika arvsrätt (söner ärver dubbelt så mycket som döttrar, till exempel). En sådan princip är problematisk utifrån svensk rätt eftersom man i Sverige strävar efter att likställa och likabehandla män och kvinnor. Dessutom är både söner och döttrar förvärvsarbetande i Sverige och bidrar på så sätt till hushåll samt i stort har liknande ekonomiska rättigheter och skyldigheter. Regeln om att sonen ska ärva det dubbla mot dottern kan upplevas som irrationell när män och kvinnor har samma ekonomiska börda i Sverige. En sådan princip kan nog upplevas som utmanande för en del troende muslimer.

—-

Akil Zahiri

E-post: info@budskapet.nu

Mosa Sayeds biografi (källa: www.katalog.uu.se):

Mosa Sayed är juris doktor i internationell privaträtt och arbetar inom forskningsfältet Rätt och värdekonflikter, som universitetslektor i rättsvetenskap vid den Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Mosa Sayeds forskning har fokuserat på de rättsliga utmaningar som följt av Sveriges omvandling under de senaste årtiondena till ett alltmer mångreligiöst och mångkulturells samhälle. Denna omvandling har aktualiserat en ny typ av normativ pluralism som medfört oprövade frågor och spänningar på det rättsliga planet, inte minst för domstolar och myndigheter som i sin verksamhet ställs inför främmande traditioner och sätt på hur människor organiserar sina liv”.

 

Du kan köpa boken ”Arvsrätt, enligt shiaislam” via www.iustus.se (ISBN: 9789176789537)

Tips! Har du nån gång tänkt skriva ett testamente? Imam Ali Islamic Center delade ut en manual under juli 2015 för att underlätta för muslimer som vill skriva sitt testamente sådan att det överensstämmer med svensk lag och islamisk rättsvetenskap. I slutet av dokumentet finns ett exempel på hur ett testamente kan se ut. Du kan beställa dokumentet via www.islamicbooks.se eller genom att besöka Imam Ali Islamic Center i Järfälla – Stockholms län. Dokumentet kostar 30 kr / styck. (ISBN: 978-91-87265-09-9)

 


TIPS!

Har du nån gång tänkt skriva ett testamente? Imam Ali Islamic Center delade ut en manual under juli 2015 för att underlätta för muslimer som vill skriva sitt testamente sådan att det överensstämmer med svensk lag och islamisk rättsvetenskap. I slutet av dokumentet finns ett exempel på hur ett testamente kan se ut. Du kan beställa dokumentet via www.islamicbooks.se eller genom att besöka Imam Ali Islamic Center i Järfälla – Stockholms län. Dokumentet kostar 30 kr / styck. (ISBN: 978-91-87265-09-9)
Arvsrätt enligt shiaislam är namn på boken som iUstus förlag publicerade i slutet av 2016. Författaren till boken är Mosa Sayed, lektor och forskare vid Uppsala universitet. Mosa Sayed har skrivit flera artiklar om shiaislam och shiamuslimer i Sverige. I detta nummer av Budskapet valde vi att intervjua Mosa Sayed om hans senaste bok.   Fråga: Kan du berätta om din nya bok "Arvsrätt enligt shiaislam"? Min nya bok tar utgångspunkt i den shiamuslimska rättstraditionen och jämför arvsrätten mellan islams två största inriktningar sunni och shia. Boken behandlar ingående den shiamuslimska arvsordningen. Genomgående ger jag exempel från den iranska arvsordningen…

Review Overview

User Rating: 4.8 ( 1 votes)

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte att publiceras. behövliga fält är markerade Required fields are marked *

*

x

Check Also

Zeinab (fvmh), en intelligent och tålmodig hjältinna

Den 3 februari 2017 eller den 5 Jamadi al-Awwal år 1438 e.h. inträffar jubileumet för ...