Mordet på Imam Ali (fvmh), Ibn Muljam och det förgiftade svärdet

Vid gryningen på fredagen den 19:e av månaden Ramadan år 40 e.h. (25 januari år 661 e. Kr.) inträffade en stor tragedi som skakade muslimerna. Denna tragedi planerades och utfördes av Abd al-Rahman ibn Muljam al-Muradi (må Gud förbanna honom) i Kufas moské.

Efter Siffin-kriget upplevde Kharijiterna att Imam Ali (fvmh) hade varit för snäll mot Muawiyah så de bestämde sig för att mörda Imam Ali (fmvh), Muawiyah och Amr ibn al-’As. Detta var på grund av att Kharijiterna önskade att ta över makten efter Muawiyah och genom att mörda dessa tre män skulle vägen vara öppen för dem. Tre kharijitiska män gjorde en pakt, förgiftade sina svärd och begav sig mot Kufa (i Irak), Damaskus och Egypten.

Under morgonbönen låtsades Ibn Muljam att han bad och det var när Imam Ali (fvmh) knäböjde inför Gud under bönen och hade placerat sin panna på jorden som Ibn Muljam tog sitt svärd och slog Imam Ali (fvmh) i huvudet med det.

Efter händelsen blev Ibn Muljam förd till Imam Ali (fvmh). När Imamen (fvmh) såg att hans rep runt händerna satt mycket hårt bad han sina anhängare att lossa på dessa och visa honom mer barmhärtighet. Denna handling gjorde att Ibn Muljams tårar började rinna nedför hans kinder. Imam Ali (fvmh) behandlade alltid folket med vänlighet och ödmjukhet, vare sig de var med honom eller mot honom.

Imam Ali (fvmh) lämnade världen den 21:a i månaden Ramadan och han blev 63 år gammal. Efter att hans kropp blivit tvättad och inlindad i en vitt tyg bar hans söner Imam Hassan och Imam Hussein (fvmd) hans kropp till Najaf där de fann en grävd grav med meddelandet:

”Denna grav har blivit grävd av profeten Noa (fvmh) åt de Troendes mästare, Imam Ali (fvmh).”